Såå mycket funderingar & mycket ångest..
Jag försöker dagligen få ordning på mitt liv, men det är så svårt och fajten känns som att slåss mot en betongvägg och nu har jag dippat igen och allt känns meningslöst och hopplöst. Och jag vill bara gå ner i vikt, känner mig fet, äcklig & misslyckad. Saknar mitt jobb, saknar det liv jag hade för x antal år sedan samtidigt som det gör ont att tänka på hur mycket jag förlorat men jag har fortfarande en underbar familj & vänner & chefer som vill att jag ska bli frisk. Men hur ska jag lyckas med det när jag inte ens klarar av att vara hemma? Sen jag blev utskriven så har det varit kaos i mitt huvud, och Seroquelen hjälpte i början jättebra men nu har det blivit instabilt igen och antingen kör jag på som att inget har hänt och alla får tro att jag mår bra eller så erkänner jag att jag inte klarar av det såkallade livet och jag blir antingen inlagd igen eller övermedicinerad.. Vad gör jag? Det enda jag vill är att få ett liv värt kallas ett värdigt liv. Jag har världens bäs...